Publikationer

Flourishing families: Effects of a positive psychology intervention on parental flow, engagement, meaning and hope

Selja Pentti · Åse Fagerlund · Pär Nyström

Abstract: Few studies have investigated how positive psychology can be applied in a family context to enhance parenting. This study used an 8-week strength-based intervention on engagement, meaning, hope and flow in a wait-list group design (N=63) within an ongoing larger-scale study in Finland – “Flourishing Families”. Well-being was measured by questionnaires and daily life experiences using the Experience Sampling Method (ESM). Data showed a significant increase in flow in daily life when parents spent time with their child/children. Contrary to the hypothesis, the questionnaires did not reveal any significant increase in engagement, meaning or hope. We conclude that positive psychology interventions may be advantageous to improve parenting and parent-child interaction in daily life, but this may not be evident in parents’ self-report.

Keywords: strength-based parenting, flow, ESM, engagement, meaning, hope

KANDIDATAVHANDLING: Påverkar interventioner inom positiv psykologi ungdomars välbefinnande? En systematisk litteraturöversikt.

Julia Simonsen · Åse Fagerlund · Katarina Alanko

Abstrakt: Psykisk ohälsa är någonting som påverkar människor i stor utsträckning, och ofta påbörjas dessa problem redan i barn- eller ungdomen. Därför är det av stor vikt att införa interventioner redan i tidig ålder för att förebygga illamående. Interventioner inom positiv psykologi har under de senaste 20 åren blivit allt mer populära, och har som mål att förbättra välbefinnandet hos deltagarna. Välbefinnande definieras ofta inom positiv psykologi med Seligmans PERMA- teori. Syftet med denna studie var att granska resultat från studier gjorda inom ämnet under de senaste åren, för att sammanfatta de resultat som finns tillgängliga. Litteratursökningen gjordes på PsycINFO och resulterade i nio artiklar. Artiklarna behandlade icke-kliniska populationer bestående av 11–19-åringar, varav hälften fick delta i positiv psykologi interventioner och hälften fungerade som kontrollgrupper. Sex av artiklarna påvisade att interventionsgruppens deltagares välbefinnande ökade signifikant eller hölls konstant, samtidigt som kontrollgruppens välbefinnande hölls konstant eller minskade signifikant. I de tre resterande studierna hittades inga signifikanta resultat eller resultat i motsatt riktning; kontrollgruppens välbefinnande ökade medan interventionsgruppens förblev densamma. Dessa resultat är i enlighet med tidigare forskning inom ämnet och tyder på att interventioner inom positiv psykologi fungerar som helhet, men att det behövs mer forskning som skulle visa vad som gör en intervention lyckad eller inte. Faktorer som verkar påverka är interventionens längd, vem som leder interventionen och dess frivillighet. Positiv psykologi har en teorigrund som kan användas inom utbildning, men fortsatt forskning behövs för att se vilket sätt som är bäst för att lära ut positiv psykologi åt ungdomar.

Nyckelord: Positiv psykologi, PERMA-modellen, ungdomar, förebyggande interventioner, välbefinnande