Hur bra fungerar positiv psykologi egentligen?

Julia Simonsen jobbar som forskningsassistent på Folkhälsan

År 2016 snubblade jag över positiv psykologi nästan av misstag, då jag som en ivrig 19-åring precis skulle söka in till psykologiutbildningen i Åbo Akademi, men ville ha ett deltidsjobb som tangerade psykologi på något sätt. Det är få gånger i livet man snubblar över någonting som man sedan verkligen börjar brinna för, men detta var en sådan stund. Min relation med positiv psykologi och Glädjeprojektet har nu blivit ett långvarigt förhållande, och på våren skrev jag min kandidatavhandling till projektet. 

Kandidatavhandlingen var en litteraturöversikt, där jag såg på hur bra interventioner inom positiv psykologi har fungerat för att förbättra välbefinnandet för ungdomar i åldern 11-19 år. Interventioner byggs upp på den teorigrund som positiv psykologi har, och går ofta ut på föreläsningar, diskussioner och konkreta uppgifter. Teman som behandlas under interventionerna varierar en del, men är ofta till exempel styrkor, positiva emotioner, resiliens och positiva relationer.

” Merparten av studierna hade något resultat som indikerade en ökning på ungdomarnas välbefinnande.”

Fastän resultaten från de studier som jag läste var varierande, kunde man se att merparten av studierna hade något resultat som indikerade en ökning på ungdomarnas välbefinnande. Från resultaten kunde man också se följande:

  • Längre interventioner fungerade bättre än kortare (>10 veckor)
  • Frivillighet att delta ledde till bättre resultat
  • Yngre deltagares välbefinnande förbättrades mer än äldre deltagares (<15 år)

Flera av resultaten är i enlighet med tidigare forskningsresultat. Speciellt resultaten om att längre interventioner fungerar bättre är inte bara relevant för positiv psykologi, utan för många andra interventionsstudier. Också med tanke på frivilligheten har man kommit till samma resultat tidigare. Problemet här är att de interventioner som är riktade till ungdomar ofta hålls i skolsammanhang, där en frivillighet att delta är svår att uppnå. Det gör ändå att studierna som görs i skolsammanhang visar resultat som också är närmast sanningen, då det alltid finns ungdomar som är mer och mindre motiverade, och som övningar inom positiv psykologi fungerar bättre och sämre på. 

Det som ändå måste sägas är att det endast var 9 studier som hade gjorts sedan 2012, vilket inte är mycket att hänga i julgranen. Det finns alltså ett behov av mer forskning inom området, så att ett program inom positiv psykologi som skulle gynna ungdomar så mycket som möjligt skulle kunna utvecklas. Just detta håller både Glädjeprojektet och Studera STARKT-projektet på med. Därför känns det väldigt fint och meningsfullt att vara med i denna forskningsgrupp. 

” Det fina med att jobba med positiv psykologi är att samtidigt som man arbetar får man själv verktyg till hur man kan hantera sin vardag”

Det fina med att jobba med positiv psykologi är att samtidigt som man arbetar får man själv verktyg till hur man kan hantera sin vardag, och till exempel den stress som jobb eller kandidatavhandlingar kan medföra. Med andra ord så kunde jag lägga en arbetsdag på att aktivt stressa för att skriva kandin, medan jag på kvällen kunde använda mig av de verktyg jag hade lärt mig under dagen. Till exempel tyckte jag speciellt mycket om en övning som innebär att man varje kväll ska reflektera om vad som har gått bra den dagen, vad man är tacksam för. 

Positiv psykologi har med andra ord påverkat mig och mitt välbefinnande. Det har också gett en teoretisk bakgrund till hur jag redan såg på människan och psykologi, på ett sätt som inte enbart fokuserar på att minska på psykiskt illamående utan också på att öka på välbefinnande. Men det som är ännu större är att man nu i och med den forskning som görs om positiv psykologi börjar se att det faktiskt finns evidens för att interventionerna fungerar också på gruppnivå. Ifall ni blev intresserade av att läsa mer om hur interventioner inom positiv psykologi kan påverka ungdomars välbefinnande kan ni läsa hela min kandidatavhandling HÄR: http://gladje.fi/publikationer/

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *